Ska jag skriva en bok?

Standard

Min sajt känns som en stor ”ego sida”. Känns som ni överöser mig med komplimanger och ”pepptalk”. Ni gör mig starkare, tack.

Idag tänkte jag börja med att uppdatera oss, för att i morgon ta oss vidare i min berättelse..
För att uppdatera läsare som nyligen hittat hit och för er som läste mitt första inlägg redan i torsdags så kan man sammanfatta hela resan så här..

Jag åkte till Filipinerna i april månad för att delta i tävlingen Robinson 2011.Redan i januari sökte jag till programmet och i mars var jag på slut audition. På min trettonde dag i Robinson, fick jag en hjärnblödning. Detta visades i programmet i torsdags den 1 september, dvs fyra månader efter det spelats in. Efter det visats så kände jag att jag ville berätta för er hur jag mår och hur jag kämpar för att bli återställd igen. Efter den respons jag fått så förstår jag att ni är många som är intresserade därför har jag fortsatt skrivandet. Senare kom en otroligt stor lust från min sida, att få er läsare att förstå vad vi strokepatienter går igenom. Detta beskriver jag i min blogg på ”petra-sättet”.

Så en av mina frågetecken är, ska jag avsluta bloggen nu som jag hade tänkt, eller ska jag fortsätta att skriva? Ska jag lägga ner min energi på att skriva en bok? Vad tycker ni?
Jag har ju inget annat för mig om dagarna och detta känns som en bra rehabiliteringsform.

I bloggen har jag berättat om hur det känns för mig idag, hur det gick till på det filippinska sjukhuset och om upplevelserna som jag tagit åt mig.

Nästa starka upplevelse var när jag skulle behandlas. Jag var inlagd på Lunds sjukhus och fick där genomgå en kärlröntgen då läkarna konstaterade vad det var som orsakat blödningen. Dem skickade en remiss till Karolinska i Stockholm där jag behandlades med gammakniv.

Bilden till vänster, där jag har en stor ställning på huvudet, är från denna dag. Det var även första gången som det rann tårar längst mina kinder sedan olyckan. Jag var så otroligt rädd innan jag skulle läggas in så när smärtan från skruvarna på ställningen började tränga sig igenom bedövningsmedlet så kunde ”starka” Petra inte vara stark längre. Det var så otroligt skönt att gråta. Jag hade varit ledsen, arg, frustrerad, förbannad och besviken under så lång tid och nu blev bägaren full och rann över..

Jag vill även passa på att tacka Johan Billgren, ”Billy” för all hjälp! Han gjorde en instruktionsvideo till mig igår, så idag har jag lyckats lägga in ett inlägg med redigerade bilder helt själv.
Tack du är bäst Billy!

I nästa inlägg kommer jag att berätta mer om behandlingen det kommer imorgon kl 19

Annonser

About petraljungberg

Namn: Petra Ljungberg Ålder: 26 Ort: Helsingborg/Stockholm Familj/civilstånd: Sambo Fredrik Skratt, glöd och energi kan understrykas som några av mina bästa egenskaper. Jag har kommit långt genom att vara driven, ärlig och målmedveten! Jag var med i tävlingen Robinson 2011 i 13 dagar tills min kropp gav upp. Jag fick en stroke. Idag kämpar jag med rehabilitering och kampen om att överleva fortsätter. Det här är min story..

109 responses »

  1. Fortsätt skriva, om du orkar såklart. Som du själv säger så fungerar det ju som en slags rehabilitering för dig också.
    Du skriver bra och du är otroligt stark. Jag läser och följer dig varje dag 🙂

    Kram Felica från ”bunkan”

  2. Nej Petra! Du får inte avsluta din blogg! Gör inte det! Du kan skriva en bok sen iaf! Krya på dig och fortsätt kämpa som den kämpe du är!! Kram!

  3. Hej Petra!

    Du ska naturligtvis känna för att skriva i din Blogg men du ska veta att vi är många ute i landet som följer dig o tänker på dig… Att skriva en bok kan ju vara en fantastisk träning för dig om du orkar, Isf vill nog många av oss ha ett signerat ex. 🙂 Att döma av inläggen så har du en fantastisk skara beundrare som följer dig.

    Kram

    Peter

  4. Tycker det är jätteintressant att läsa din blogg och försöka förstå vad du går gick/går igenom. Precis som andra sa är det ju jätteviktigt att du själv vill skriva i bloggen och jag skulle helst vilja se att du fortsätter med det då jag känner på mig att jag kanske inte skulle läsa boken… Ta hand om dig!

  5. HEJ!!!
    JAG SKULLE VILJA ATT DU FORSATTE ATT SKRIVA OCH ÄVEN EN BOK NÄR DU KÄNNER TIDEN ÄR MOGEN FÖR DIG.
    JAG ÄR EN ”TJEJ” PÅ 40 ÅR SOM HAR HAFT FIBROMYALGI I 20 ÅR NU OCH VET HUR DET ÄR ATT FÖRKLARA ATT MAN MÅR OCH HAR SKIT ONT FAST DET INTE SYNS MEN DET HJÄLPER NÄR ANDRA SOM SYNS I MEDIA FÖRKLARAR HUR DET ÄR, SÅ STO PÅ DIG OCH JAG KOMMER ATT FÖLJA DIG. DU GER MIG STYRKA ATT KÄMPA OCH SÅDANA SOM DU BEHÖVS GLÖM ALDRIG DET. LIZETTE.

  6. Jag vill följa dej här varje dag , du skriver så rakt , förståeligt och spännande. Men du ska förstås själv känna att du vill fortsätta här.

  7. Fortsätt blogga!! 🙂
    Det är fler son läser då eftersom man har tillgång till den gratis! En blogg är ngt man kan följa, en bok läser du ut!
    Snälla blogga!

  8. Jag tycker absolut att du ska fortsätta blogga, men du ska ju såklart känna för det också. Jag tycker du skriver jättebra och tänker därför fortsätta att läsa… STORA kramar!

  9. Jag tycker att du skall fortsätta blogga. Din historia berör och man vill bara läsa mera.
    Jag tycker du är otroligt stark och verkar ha en urgullig perosinlighet!!

  10. Fortsätt blogga snälla du! Följer den stenhårt och vill inte att det ska ta slut. Men du ska absolut inte känna att du måste skriva för vår (vi läsares) skull. Vi har full förståelse. Har inte skrivit något inlägg tidigare utan bara läst om ditt ”äventyr”. Jag är full av beundran!! Många skulle inte orka att berätta om det som du har varit med om.

    Fortsätt snälla med det fantastiska arbete som du lägger ner i detta!

    Lycka till och kämpa på!

    Kramar från Umeå!

  11. Jag håller tummarna för att du fortsätter blogga Petra, kan inte riktigt hitta rätt ord för att beskriva hur du berör mig men du gör verkligen det!
    Men självklart – utgå ifrån det som är bäst för dig!

  12. Hej !!
    Fortsätt att blogga snälla du. Tror också det är fler som läser och följer dej om du gör det. Tror att det är en jättebra rehabilitering att skriva av sej och samtidigt få så mycket respons hela tiden på alla som följer din berättelse allt eftersom du lägger ut det. Slutar du nu att skriva tror jag du tappar allt detta som kanske ger dej så mkt. Vilket du än väljer att göra hoppas jag det blir till det bästa för dej. Styrkekramar till dej och din familj.

  13. Säger som alla här, fortsätt blogga och fundera även på att skriva en bok, tror det finns många runt omkring som skulle vilja ha en bok där den drabbade själv berättar hur det är att ha fått en stroke men även där anhöriga kan känna igen sig så som dina anhöriga har beskrivit det.
    All lycka till finaste!

  14. hej petra! jag tycker att du ska fortsätta blogga, och kan kanske mer i framtiden skriva en bok sen. Vi är många som läser vad du skriver och rycks med. Du är en riktigt stark tjej och jag blev ledsen när du fick lämna robinson då jag tyckte du skulle vinna. Men självklart går hälsan före allt och jag hoppas du kryar på dig och blir helt återställd 🙂

  15. Jag tycker absolut att du ska fortsätta skriva! 🙂 Du så bra, och jag tycker det är otroligt intressant att läsa om dina erfarenheter och allt du gått igenom. Du är stark Petra! Kram

  16. Om du själv tycker det känns som bra rehab när du skriver om det som drabbat dig tycker jag absolut att du ska fortsätta. Känns det bra, skriv en bok. Gör det för din egen skull och inte för andras.

    Jag följer dig hela tiden men dina inlägg som kommer rakt i min inkorg.

    Från en som är drabbad av sjukdom/olycksfall och förstår delar av det du går igenom dock inte av samma sjukdom.

  17. Jag vill att du ska veta att du var min absolut favorit i Robinson och när du åkte hem kände jag att jag måste kolla upp hur det gick med dig för jag kunde inte släppa tanken. Och jag blev så glad när jag såg att du hade skapat en blogg!
    När jag läste att din blogg bara var tillfällig tänkte jag direkt ”Neeej! Jag som vill läsa mer. Hon kan ju inte bara sluta när hon skriver så otroligt, fantastiskt bra och beundrande. Jag vill ju veta hur det går med henne!”
    Så Petra, jag vill hemskt gärna att du ska fortsätta blogga! Jag blir berörd varje gång jag läser dina texter och jag har till och med skrivit ett inlägg i min egna blogg om dig och din blogg. Jag har tipsat många andra om din sajt.
    Många, många kramar och lycka till med allt!

  18. Hej Petra!
    Det är helt sjukt vad det du berättar berör! Jag kommer på mig själv flera gånger om dagen med att tänka på dig och det du berättar för oss. Det du varit med om är sjukt orättvist! Men fan vad stark och häftig du är! Har aldrig blivit så inspirerad någonsin som av dig! Jag hoppas du fortsätter att blogga, och bestämmer du dig för att skriva en bok köper jag den utan att tveka! Kram på dig, du är fantastisk!

  19. Hej Petra! Sålänge du tycker att skrivandet på bloggen ger dig något så tycker jag att du ska fortsätta skriva!
    Jag kommer att klicka in här varje dag för att få läsa din gripande berättelse. Jag tror inte att jag är ensam om att tycka att du gör ett fantastiskt arbete med bloggen!
    Dina budskap och din anda kommer jag att komma ihåg föralltid.
    Beundrar verkligen dig! Kram

  20. Hej
    Är inne för första gången på din blogg-sida.
    Läste det du skrev nu senast. Tycker att du redan skriver på din bok
    Varje inlägg är ju ett nytt kapitel i den boken.
    Framöver kan du ju naturligtvis redigera detta till en mer kompakt bok, kanske till flera böcker med olka innehåll av det du skrivit. T.o.m. en bok om kommentarerna.
    Vem vet, kanske skriver du framöver en bok tillsammans med någon annan i samma situation, över nätet.
    Det jag har börjat upptäcka (är ny i detta med bloggande) är att det öppnar sig oändligt många och olika möjligheter i denna den virituella världen. Tänk vad många tankar som förut bara tänkts, nu också skrivs ner och delas ut till okända människor.
    Tankar som ibland behöver få motstånd,
    andra, som dina tankar, de berör och skapar känslor av delaktighet och ökande förståelse.

    Kommer att fortsätta följa din blogg med jämna mellanrum

    Sköt om dig och lycka till med rehaben

  21. Jag är lite nyfiken på vad som orsakade din stroke och vad behandlingen med gammakniven har för effekt. Samtliga kvinnor på mammas sida har gått bort i hjärnblödning i relativt hög ålder, jag går med rädslan av att det är en ärftlig defekt/försvagning av något kärl eller annat i hjärnan som orsakat detta, och kanske bär även jag och ännu värre mina barn på den ärftligheten. Jag fick inget svar av läkaren när mamma fick sin blödning, om man kan kolla om man har en försvagning….

  22. Jag tycker att du ska fortsätta blogga! Det är väldigt intressant att läsa. Sen tycker jag verkligen att bloggen kan leda till en bok, den skulle sälja tror jag. Peppkramar /Angelica

  23. Vad du än gör så hoppas jag att du fortsätter skriva och dela med dig av dina upplevelser! Du verkar vara en så underbar person. Kram!

  24. Jag har läst alla inlägg sedan i torsdags o du berör ända in i hjärtat! Jag gillade dej från första stund i Robinson o blev så ledsen för din skull när du blev sjuk.
    Dina inlägg är något jag längtar till varje dag! De inspirerar och får mej att inse att livet är skört och att man ska uppskatta det man har.
    Jag fortsätter gärna att läsa och hoppas du väljer att dela med dig av det fortsatta livet på bloggen. Jag skulle ioförsej köpa en bok också 😉 All lycka till, till dej. Kämpa på, finaste Petra!

  25. Vi känner inte varandra, hitta din blogg via en vän på Facebook…jag har aldrig ens sett Robinson! Men jag fastnade för din blogg, det är inte många som kan skriva bra och intressant. Jag tycker verkligen att du ska fortsätta skriva..det är en bra rehabilitering! Kämpa på tjejen. Kramar från Skåne!

  26. Låt det inte bli ett stressmoment i livet, ta det som det kommer istället. Du behöver inte uppdatera varje dag om du inte vill även om vi skulle sakna det =)
    Ta en sak i taget och känn efter vad du själv vill, det verkar vara flera än jag som följer med dig.
    Vi finns här oavsett om du skriver nu eller sen.
    Lev! Känn! Andas!
    Allt har sin tid.

  27. Hej Petra!
    Jag tycker att du ska fortsätta att blogga så länge du själv känner att du orkar. Att läsa din blogg varje dag är verkligen givande. Du är verkligen stark och en riktig förbild för många kan jag tro, i alla fall för mig. Du ger aldrig upp och det visar bara en sak; att ingeting är omöjligt, bara man tror på sig själv. Du är bäst! Kämpa på som du gör. Kram

  28. Hej Petra!
    Jag tycker absolut inte att att Du ska sluta blogga!
    Dels för att det är SÅ intressant att läsa om Din resa och Dina upplevelser.
    Och det verkar ju vara bra för Dig att få den här omedelbara responsen och som alla kommentarerna ger Dig. Det verkar att göra Dig starkare!?
    Men plita gärna på en bok parallellt.Det finns säkert en läsekrets för det också.

    SLUTA INTE BLOGGA!

    Lev väl Petra!
    /Benny

  29. Om det hjälper dig i din rehabilitering att skriva är det ju underbart, men du ska göra det för din egen skull inte för att vara andra till lags. Du ger andra strokepatienter en röst/ansikte. Det är stort. Får andra att förstå vad man går igenom, få en dialog om hur man har tagit sig till baka är viktigt, det ger en inspiration. Såg en film om en ung tjej som fick hjärnblödning i tv1 tror jag, som hette ”Den nya Cinna”. Det är nog 3-4 år sedan den visades. Den var så beskrivande och så bra. Även om Sanne Samuelsson, danska sångerskan, på tv1 i vår/sommras. Man kände igen sig så mycket. Det gör att man inte känner sig ensam med sin stroke. Tackar så hjärtans mycket att du delat med dig din stroke.

  30. Hej Petra!
    Det är första gången jag skriver till dig här men jag har läst din blogg varje dag. Jag är så otroligt imponerad av din styrka och din positiva inställning. Jag tycker absolut att du ska skriva en bok om du orkar. Jag jobbar inom vården med bla stroke och för oss vårdgivare är det enormt lärorikt att få läsa om dina tankar och din beskrivelse av hur det känns att ha en stroke. Vi kan aldrig förstå men vi kan bli bättre på att tänka oss in i situationen och på så sätt göra ett bättre jobb med rehabiliteringen. Jag tror att många inom vården men även övriga människor skulle läsa din bok och bli bättre på hur vi ska bemöta en person som fått en stroke,

    Fortsätt att kämpa! Styrkekramar från Marita

  31. Hej!
    Skulle gärna vilja att du fortsatte blogga…
    Längtar till varje inlägg.
    Du får mig att inse att livet är till låns,var rädd om det och dina i din närhet.
    Har funnits i en ”brevidroll” i ett halvt år nu. Min man insjuknade i hjärntumör…38 år. Det är svårt att förstå allt som snurrar i hans huvud. Din blogg får mig att förstå lite….
    Din bok kan du skriva med hjälp av bandspelare. Gör en ljudbok 🙂
    Stor beundran till dig!
    Kram

  32. när jag hittat din blogg fastnade jag direkt. jag har aldrig varit något för att läsa böcker eller andra berättelser, men detta får mig att bli intresserad och taggad till att läsa mera. sånt som är värkligt och hur det kan vända ens liv så snabbt. det är sånt här som får en att tänka till, och uppskatta det liv man har. tack för att du vill dela med dig av ditt liv och dina framgångar genom din sjukdom. så jag skulle uppskatta om du fortsatte att skriva om dig själv, med andra ord en bok som du säger. skulle vara så spännande att få läsa!! 🙂

  33. Jag läser din blogg varje dag. Hoppas att du fortsätter att skriva. Man får en tankeställare att livet kan ändras på en kort stund.

  34. Forsätt blogga!
    Du behövs, vi behöver dig du starka vackra tjej.
    Vill inte att du ska sluta, vill inte alls…
    Kramar från Anna-Carin

  35. Skriv en bok . Jag läser denna bloggen varje dag och sitter ibland och gråter till texterna och just nu finns det ändå inga bra böcker nu så skriv en bok , den blir säkert toppen tusen kramar !

  36. Fortsätt med bloggen, som du själv skriver är det en del av rehabiliteringen. Jag tror även att mànga strokepatienter och anhöriga till personer som fàtt en stroke uppskattar din blogg och kan känna att dom inte är ensamma. Fortsätt vara öppen om din situation jag tror att det tar bort màngas rädsla och osäkerhet om hur dom ska bemöta dig.
    Jag önskar dig all kraft att fortsätta med ditt liv , kanske ser inte vägen ut sà som du hade tänkt dig , men den finns där och du gàr pà den!
    Tack för allt du berättat hittils, lycka till

  37. Hej Petra, själv en hjärnblödning och hjärninfarkt i januari 2000 då var jag 46 år. Såg programmet med min dotter och när du började beskriva hur du kände dig, sa jag: nu får hon en stroke. Jag kände igen mina känslor när det hände direkt. Var också nere i Lund 2 ggr, första gången för att laga kärlet som hade brustit och andra gången för att för att dränera proppen. Det är nu 11 år sedan, och jag kan både prata, gå och tycker det är härligt att leva. Du fixar detta men lite jävlar anamma och positivt tänkande, men ta hjälp av sjukvården så mycket du kan och ställ krav på vad du behöver för din rehabilitering. Önskar dig all lycka och ska följa dig på din väg tillbaka.

  38. Petra, om du tar bort din blogg börjar jag nästan gråta. Varje dag så längtar jag efter tiden då ditt nästa inlägg ska komma upp! blir så himla berörd av allt du skriver och eftersom att jag tyckte så himla mycket om dig från början så hoppas jag innerligt att du behåller bloggen! Så varför inte fortsätta skriva? 🙂 lite om din vardag och så efter berättelsen.
    Du är så himla grym, glöm inte det. Jättevarma kramar Johanna. ❤

  39. Fortsätt..du skiriver verkligen jätte bra och du delar med dig av intressant läsning. så även när din berättelse om det som hänt är ”slut” så vill iallafall jag följa din vardag, de framsteg du gör osv..

  40. Många som bloggar om ett särskilt ämne, trycker hela bloggen till en bok i slutänden. Så kan väl du också göra? Jag vet att Vimmelmamman gjort så för att hennes son ska kunna läsa den när han bli stor och att många som vet att de ska dö ifrån sina barn gör så. Så blogga på du och gör sen om bloggen till en bok med kommentarer och allt 🙂

    Lycka till på vägen mot fortsatt bättring.

  41. Petra. Jag vet lite om vad du går igenom. Min Styvfar fick en stroke för 10 veckor sedan. Det är en lång rehabresa. Vi kämpar varje dag. Ja det är så mycket som förändrar sig. Där tog det slut på orden. Ser fram mot att läsa mer om dig och din rehabresa. Jag skall visa denna blogg för min Styvfar Roland 56 år så han kan följa dig. Kram

  42. Fortsätt skriva, jag har aldrig läst en blogg förr eftersom jag har tyckt att det är skumt att man vill skiva om sitt liv på Internet. Men när jag hade sett vad som hände dig i Robinson var jag intresserad av att få veta mer om dig, vad som hade hänt och så vidare. Till slut fann jag denna blogg. Därav vill jag gärna att du fortsätter att skriva och berätta om hur allt har gått sedan den dagen i maj då du drabbades.
    Fortsätt kämpa!

  43. Hej Petra.
    Jag undrar lite hur länge du fick vara kvar i Filipinernas sjukhus? Hur gick hemresan?

    Jag vill gärna se att du fortsätter berätta vad du gör nu för tiden, fortsätt kämpa!

  44. Hej Petra! Jag har beundrar verkligen din styrka, det är fantastiskt vilken fighter du är! Under din tid i Robinson tänkte jag att du skulle bli en bra Robinson vinnare, men du har vunnit någonting mycket mycket större än så – livet! Jag önskar dig stort lycka till med din rehablitering oavsett om du väljer att fortsätta blogga eller inte.

  45. Jag tycker att du ska fortsätta blogga :). Jag läser din blogg varje dag och jag tycker att det är intressant att få veta hur det är från din syn på allt som hänt. Men det är bara du som vet om du ska fortsätta blogga.
    Ha det så bra….kram 🙂

  46. Fortsätta skriva! Jag följer din blogg slaviskt och är helt säker på att jag hade varit en av dom första som hade köpt din bok om du gav ut en. Älskar sättet du skriver på, hur du beskriver och förklarar på ditt intressanta sätt. Vill gärna se mer videos hur det går för dig, när du gör övningar eller bara göra ett kort blogginlägg när du pratar bara? Om du känner dig beväm med det än.

    Massa kramar till dig Petra!

  47. Du är så otroligt stark Petra!
    Jag beundrar dig enormt och det du skriver om det som har hänt och det som du genomgår nu berör mig verkligen. Du får inte sluta blogga och skulle du skriva en bok så skulle jag garanterat köpa den.
    Jag önskar dig all lycka Petra och du är en riktigt grym tjej!
    Kramar Josefine ❤

  48. Jag tycker absolut att du ska fortsätta skriva.
    Och om du själv känner att du får ut något av det så kör på! Jag läser så gärna och väntar hela tiden på nästa uppdatering. Kram på dig!

  49. Verkar som att alla redan skrivit det som jag ville skriva 🙂 FORTSÄTT gärna blogga, vi är många som följer dig och imponeras av dig! Men gör det för DIN skull så länge du mår bra av det, sätt dig själv först! Men OM du fortsätter så har du en trogen läsare i mig. Jag läser din blogg varje dag.
    Lycka till och fortsätt vara den du är,
    Kram/ Helen Rytkö

  50. Kära Petra! Tänker på dig varje dag! Du är en otrolig tjej, jag beundrar dig med, och det du skriver berör mig jätte mycket. Hoppas verkligen du fortsätter att blogga. Vill följa dig på ditt återhämtande. Skriver du en bok så ska jag köpa den.Önskar dig All Lycka Till. Kämpa vidare, Jag väntar med hela tiden på din nästa uppdatering. Vill dig allt väl o att du snart ska bli bra. Varma kramar fr Eva i Ystad

  51. Hej Petra,

    Med tanke på all respons du får på det du skriver så har du absolut ett syfte att fylla med din blogg. Jag tror också precis som Marita skrev i sitt inlägg att det du upplever i kontakt med sjukvården och hur du upplever din tid att komma tillbaka är jätte viktig information för dem som jobbar inom vården. Man får inte glömma att sjukvården är experter på sjukdomen men de kan aldrig veta hur det är att vara patient. Men framför allt kan din ljusa inställning till livet och din beskrivning av de svårigheter du ställs inför hjälpa andra som är i samma situation som du är i nu.
    Kram

  52. Petra! Har varit där du är…har också fått en hjärnblödning från ingenstans, har gått vidare men lärt mig en viktig sak (låter som en kliché)…lev i nuet! Ta vara på varje dag!! Tala om att du älskar dina vänner och din familj så ofta du kan…
    Kram/Linda

  53. Om du orkar och vill själv så haed jag i vart fall tyckt det vart jätteroligt att få fortsätta följa dig här och även kanske i en bok om du skrev någon. Men känn vad du vill, vad du orkar. Det är du som är viktigast i ditt liv! Men jag kommer absolut att följa dig om du bestämmer dig för att fortsätta =). Massa kramar

  54. Hej Petra. Skriv en bok för tusan!!! Du skulle hjälpa såååå många. Både dom som drabbats och vi anhöriga. Aldrig att vi kan fatta hur ni har det. Men med din beskrivning har i alla fall jag fått lite pejling på läget.

    Jag önskar dig lycka till med allt. Följer gladeligen din berättelse. Om du fortsätter blogga förstås.
    Många kramar till dig.
    Från Irene

  55. Hej!
    Fortsätt skriva! Jag läser och följer dig oxå varje dag! 🙂
    Jag förstår att det är skönt att skriva av sig! För tio år sedan födde jag min dotter och vi var båda mycket nära att inte leva över.
    Att få skriva och prata om det var nödvändigt för att läka själen.
    Styrke kram 🙂

    betarbetningsprocess som påskyndar den psykiska läkningen.

  56. Fortsätt blogga, men du kan även skriva en bok.Jag kommer köpa den på en gång.Jag är en tjej på snart 40 år som fick en Stroke föör ganska precis 2 år sedan…Jag vet hur det är med dom osynliga handikappen som kommer efter stroken..koncentrationssvårigheter,blir fort trött,svårt att vistas i ett rum med många personer som pratar, minnessvårigheter,inlärningssvårigheter mm.Svårt att få omgivningen att förstå att man kanske inte orkar heller kan allt som man kunde innan…Men jag kan förstå att det kan vara svårt för alla runt en när man knappt kan förstå att man har varit sjuk själv.Hoppas du orkar forsätta blogga…ha det så bra//

  57. Heja Heja Petra!
    Tycker det är super att du bloggar om din upplevelse, dina känslor och tankar. Det är ju många som följer dig och det är jättebra att det blir uppmärksammat om hur det är att vara ung och drabbas av stroke, även om det kanske inte är syftet med din blogg?
    Men eftersom de flesta tror att stroke bara drabbar äldre ( och det är klart att majoriteten är långt mycket äldre än dig och mig) så är vi tyvärr en del som är yngre och drabbas av denna skit!
    Var själv 36 och det är i dagarna 3 år sen. Tre år av mycket rehab, arbetsträning och annan träning, många tårar och frustration men samtidigt tacksamhet för att jag överlevde och har fått andra perspektiv på tillvaron och vågat ta beslut som jag nog inte hade gjort om jag inte hade blivit sjuk.
    Lycka till med allt och fortsätt med din blogg om du tycker att den ger dig något!
    Åsa

    • Hej
      Såg att du oxå hade haft en stroke när du var ganska ung..Jag själv fick en för 2 år sedan när jag var 37år…Jag tycker det skulle vara intrresant att höra din historia om du vill! mvh//Susann

  58. Åååå! Inte får du sluta blogga, du underbara livskraftiga människa! Jag är här och tassar varje dag! Var rädd om dej och var ego i massor! 🙂
    Kram

  59. Fortsätt blogga! 🙂 Du är grym och stark! Du var en av de första jag såg i Robinsson och tänkte att: hon kommer att vinna Robinsson 2011! Nu tror jag absolut att du kommer kämpa tills du är ”back on track”. Jag tycker att det är nyttigt och intressant att läsa om hur andra människor tacklar vardagen utifrån sina egna förutsättningar och jag tror de hjälper många som är i samma situation som dig och deras anhöriga att läsa bloggen. Själv är jag ung och har reumatism och läser gärna bloggar om hur människor i samma situation hanterar vardagen, det hjälper och styrker! Så fortsätta blogga och skriv gärna en bok! 🙂

  60. Hej Petra!
    Jag tycker verkligen att du ska fortsätta att blogga, är inne och läser den varje dag. Jag hoppas att du blir bättre och bättre för varje dag som går. Önskar dig all lycka till och kämpa vidare.

    Många kramar från Petra

  61. Jag tycker du ska skriva en bok om du känner att det är bra bearbetning för dig!
    Bloggen är kanon och du får gärna fortsätta med den, men känner du att DU skulle få ut mer utav en bok, så skriv en! Jag kommer köpa den!

    Eric, Jönköping

  62. Fortsätt gärna att skriva, men gör det för att Du vill och gillar det. Klart som korvspad att vi vill läsa och vet hur det går för Dig med allt och Din resa genom detta.
    Men en bok, det slår högt.. jag lovar jag köper den så fort den kommer ut i handeln isf och jag vet fler med mig som kommer att köpa den.

    Din blogg är intressant och jag kommer att fortsätta läsa så länge Du skriver i den =)

    Må väl och sköt om Dig så gott det går =)

    Många varma höstkramar

  63. He Petra, När jag fick min stroke, har haft i0år nu ochfråga om det kunfr komma nå mer, ingetsvar av dom fick man, men vad sker för mig fefter hemkomst komme nya anfall och då hade det utvecklas till epelepsi, så det hade man inte informeras om, kan gärna berätta till dig med om det i mail till dig, otäck, man blevdrabbd av det itti eländet, så hör gärna av dig, sköt om dig Krya på

  64. Om du orkar så skulle jag och jag tror att många med mig skulle uppskatta om du fortsätter med din blogg. Bloggen kan ju sedan leda till en bok. Du är så otroligt duktig på att skriva. Kämpa på du klara det här även om det är en lång väg.
    Varma KRAMAR

  65. Fortsätt skriv! Mår du bra av det så tycker jag verkligen du ska fortsätta och se det som ett plus att så många vill höra dina historier. Jag blir tagen av varje inlägg som du skriver och vill höra hur det går på din väg tillbaka. Krya på dig!

  66. Jag säger som alla andra; Fortsätt blogga! jag tycker det är väldigt intressant och lärorikt att läsa vad du varit med om och hur du rehabiliteras.
    Detta under förutsättning att du fortfarande känner för det och att det ger dig något precis som alla de som läser din blogg.

    Du är fantastisk! Styrkekramar Fr johanna

  67. Fortsätt Petra…..
    fortsätt så länge du orkar, du har redan påbörjat resan att ge stroken ett ansikte.
    Om du orkar så är det nog många som skulle uppskatta att just du har den rollen. Ju mer synligt ju mer förståelse får ”vanliga” stressade ”odödliga” människor insikt i dolda handlikap, oavsett vad det orsakats av.

  68. Skriv en bok, det är något som för evigt finns kvar för mänskligheten att beskåda, och ämnet är oerhört viktigt, och i ditt fall förmodligen ganska chockerande för folk. Det är nog inte många som inser att det kan hända en sådan ung människa utan gemene man tror säkerligen att det där är förpassat till ålderdomen.

    Do it!
    Och som redan blivit sagt – det ena behöver ju inte utesluta det andra.
    Lycka till!

  69. Hej Petra!

    Fortsätt blogga, tror det ger mer än en bok just nu!
    Du når ut till fler och fler för varje dag som går.
    Folk som läser din blogg delar den med sina vänner som sedan delar det med deras vänner…
    förstår du hur jag menar? 🙂

    Om du tycker att det känns bra med skrivandet så satsa på det och håll bloggen levande precis som du själv gör!
    Jag följer din blogg nästan lite så där slaviskt, du skriver utifrån hur du känner och upplever situationen på ett alldeles utmärkt sett! Det du skriver fångar mig och säkerligen många fler!

    Så keep on!
    Be strong!

    Kram!

  70. Jag hoppas verkligen att du fortsätter att blogga så länge du orkar. Jag uppskattar verkligen din blogg och du upplyser oss samtidigt som du berör oss med din historia. Jag kommer köpa boken om du väljer att skriva en också men just nu föredrar jag bloggen.

    Massa kramar EMma

  71. Hej!
    Fortsätt gärna med din blogg, följer den dagligen. Min sambo fick en hjärnblödning vid en olycka och han säger det är precis som om jag skulle skrivit det där. Han känner igen allt, det med att känna sig genomskinlig mm. Kämpa vidare och ha det så bra! kram

  72. Hej Petra! Jag läser din blogg varje dag, och det går rakt in i hjärtat på mig. Min gamla svägerska är hanna som du delade läger med , så det blir lite extra intressant att följa dig! Och Man dras verkligen in i din historia. Jag tycker att du ska skriva en bok, för jag skulle köpa den utan tvekan! Men du kan ku även ha kvar din blogg och skriva om vardagliga saker 🙂 så man får ffölja dig på vägen till ditt boksläpp! För du skriver väldigt bra. Så en bok att längta till röstar jag på. All styrka till dig!

  73. petra du ska absolut fortsätta blogga men också börja på en bok när du känner dej manad! så duktig som du är på att återberätta och beskriva, kan bara bli kanon!! du är bäst. puss pemma

  74. Klart att du ska fortsätta med din blogg! Jag har aldrig följt en blogg som jag har gjort med din innan. Aldrig heller orkat bry mig eller kommenterat någon annans blogg. Men din historia engagerar och din styrka inpirerar!

  75. Jag tycker du ska fortsätta skriva i din blogg om du tycker det är en rehabiliteringsform som fungerar för dig! Jag komemr forsätta läsa din blogg så länge du skriver och jag hoppas att vi läsare kan hjälpa du på traven i din rehabilitering.

    /Celia

  76. Hej Petra!

    Började läsa din blogg idag, och blev väldigt imponerad av din viljestyrka och enorma energi.Lycka Till! Positivt tänkande och en stark motivation räcker långt.
    Kram Maria

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s