Dagsarkiv: september 15, 2011

Brev tre

Standard

Idag ska ni få läsa fortsättningen, brev nummer tre som pappa, Pierre (bror) och Fredrik (pojkvän) skickade hem till våra nära och kära i Sverige. Det tog flera timmar varje kväll/natt för ”dem tre musketörerna” att få ner allt till ett brev.
Pappa, Pierre och Fredrik ”arbetade” med uppdraget ”att-hjälpa-Petra” varje dag och natt i mer än 16 timmar per dygn. Dem skojar om det i några brev, att dem har startat ett företag, och tillslut hade de faktiskt organiserat ”sina uppgifter” och ansvars områden likt ett bolag. Eftersom vi direkt fick en obehaglig känsla gällande hur denna kris situation hanterades, så fanns det inget val för oss än att ta över hela situationen.. Vilket arbete dem la ner både fysiskt och psykiskt. Detta kommer att beskrivas mellan raderna i breven dem kommande dagarna..

Manila 16/5 02:10
Hej alla!
Tack för alla nya hälsningar till både oss men framförallt Petra, och speciellt tack till den video hälsning som några av de närmsta till Petra hade spelat in! Ni är underbara allihop! Det har även kommit några frågor, och de ska vi försöka besvara så gott det går!

Igår kväll kände jag och Fredrik att det hade varit skönt med lite mer än 3-4 timmars sömn en natt (vilket det inte blev ändå), så att man kan tänka klart på dagarna, så Pappa åkte själv ut till sjukhuset tidigt imorse med en liten ”doggybag” från hotellfrukosten med frukt, Brie ost och massa annat gott! Och trots att det inte var många timmar sedan Petra hade ätit frukost, och att det var MYCKET mat så flög allt detta ner på några minuter. Så aptiten är fortfarande otrolig.

Sen kom jag och Fredrik vid 10 tiden, och då hade Pappa förberett med en rullstol, så vi gick alla ner tillsammans med en sjuksköterska till Starbucks och drack en kaffe bland lite människor. Och vilken lycka för Petra!!! Svårt att beskriva men hon tyckte det var ett stort steg, det märkte vi. Där satt vi och uppdaterade henne med era hälsningar och njöt. Vi 3 grät (som vanligt) av lycka för Petras framsteg, och när man läser era brev så är man inte speciellt tuff, det kan jag lova… och Petra njöt av allt, och framförallt för att hon slapp sängen en stund samt tog på sig lite vanliga kläder (under sjukhusrocken).
Detta tog också på hennes krafter, så när vi kom upp igen så somnade vi alla 4 en stund, och sen kom lunchen till Petra och sedan somnade hon igen efter en stund och då gick vi och åt. Då sa Petra ”Men Fredrik du kommer väl tillbaka”. Klart jag gör om jag får för sjukhuset sa han. Och det löste sig, så Fredrik sover hos Petra inatt (på soffan bredvid).

Så idag sitter jag här själv (med stolpar från Fredrik & pappa) och skriver till alla er underbara människor! Annars brukar det vara jag och Fredrik tillsammans, medan den gamle faren tar slut vid 23 efter att han (likt en direktör) nämner vissa delar vi inte får glömma i uppdateringen till er.

Tidsperspektivet på Petras operation, vilken operation, om hon ska opereras och när hon får åka hem är fortfarande oklart. Ny röntgen i mitten på veckan är bestämt sedan tidigare. Imorgon får de Svenska läkarna se bilderna från den 3:e röntgen som det var bra framsteg med och då får vi väl deras bedömning inom några dagar. Varför det tar så lång tid är för att de måste skickas fysiskt på CD skivor. Det går inte att ”länka” eller maila över dem.

Frågorna ni hade:
”Hur mår ni 3?” Ja, det är en bra fråga! Har inte känt efter ännu, men ta alla känslor ni vet och stoppa dem i en burk så börjar vi nog närma oss. Det är mycket just nu och det är vi medvetna om! Tack för allt fint ni har skrivit till oss också! Det blir ju både tårar OCH BRÄNSLE av det!

”Är det operation som gäller i nästa steg eller går det att självläka?” Det är delade meningar om det, den operation som tar bort problemet för all framtid (om nu det är det de tror till 90% som jag tror kallas cavernom, som kan vara medfött) är en högrisk operation eftersom denna hjärnblödning skedde mitt i hjärnan, och inte är ytlig. Den ska helst ske inom ca.2v från händelsen för att få det bästa resultatet om vi har förstått det hela rätt. Och det ska då vägas mot den risken för ny blödning på samma ställe (som de säger är mellan 1-4% chans och ökar med åldern) om man inte opererar. Och om den blödningen kommer, är det stor risk för allvariga komplikationer. Sen finns det alternativa operationer också som egentligen jag borde förklara… Men det kan jag inte så bra. Och det är därför vi har kontakt med Svenska neuro specialister, samt den läkare som var på plats när det hände som vi har fått stort förtroende för. Det är han som är spindeln i nätet där hemma! Så alltså de stora frågorna just nu är ju om/när/vilken/var i världen det blir operation. Och när kan Petra flygas hem säkert.

Petra vill så mycket nu efter alla dessa framsteg men det är fortfarande viktigt att ta det med små steg, och bl.a. inte överanstränga sig. Hon blir lite arg ibland när hon tycker att vi behandlar henne lite som om hon inte klarar någonting själv… Och vem hade inte blivit det! Hade hon fått bestämma så hade hon säkert varit hemma redan nu, eller som hon sa när sjuksystrarna tvättade hennes hår för första gången i måndags: ”Detta berättar jag inte för de andra deltagarna på ön, det är ju fuskigt”. Hon trodda alltså att hon skulle tillbaka till tävlingen. Hon är helt otrolig och det är ju därför vi alla Älskar henne så mycket!
/Fredrik, Petra, Per & Pierre

Nästa inlägg kommer i morgon Fredag klockan 12.00